గోపీనాథ రామాయణము/పీఠిక

వికీసోర్స్ నుండి

పీఠిక

శ్లో.

నమస్తస్మై కస్మై చన భవతు నిష్కించనజన
స్వయంరక్షాదీక్షాసమధికసమంధానయశస్మే
సురాధీశస్వైరక్షణకుపితశాపాయుధవధూ
దృషత్తాగుర్జాతప్రశమనపదాంభోజరజసే.

ఈశ్వరసృష్టమగు నీసంసారచక్రమునందు బరివర్తమాను లగుసకలచేతనులకు ధర్మార్థకామమోక్షము లను నాలుగు పురుషార్థములు నత్యంతాదరణీయములు. మహాభారతమునందు—

"ధర్మం చార్ధం చ కామం చ యథావ ద్వదతాంవర!
విభజ్య కాలే కాలజ్ఞ స్సర్వా న్సేవేత పండితః
మోక్షోహి పరమశ్రేయః పురుషార్థచతుష్టయే"

"వక్తలలో శ్రేష్ఠుఁడా! కాలోపయోగముం దెలిసినవిచక్షణుఁడు కాలమును విభజించి ధర్మార్థకామములు సేవింపవలయును. ఈపురుషార్థము లన్నిటిలో మోక్ష మనునది యుత్కృష్టశ్రేయము నిచ్చునది” అని యుధిష్ఠిరునితో భీమసేనుఁడు చెప్పియున్నాఁడు. కావున మోక్ష మితరపురుషార్థములకంటె మిక్కిలిహితకరము ముఖ్యతమము. ధర్మాదులుగూడ మోక్షమునకును సాధనము లగుటవలననే పురుషార్థము లని వ్యవహరింపఁబడుచున్నవి. వీనిలో ధర్మము ప్రవృత్తిరూప మనియు నివృత్తిరూప మనియు ద్వివిధము. ఇందు మొదటిది యిష్టాపూర్తాదికర్మరూపము[1]. ఇది స్వర్గాదిలోకప్రాప్తికి సాధనము. రెండవది, యైహికాముష్మికాల్పాస్థిరసుఖసంధాయకము లగుకర్మలఁ బరిత్యజించి కేవలపరమాత్మానుసంధానపరుఁ డై యుండుట. దీనికిఁ బ్రమాణము—

"ప్రవృత్తిసంజ్ఞికే ధర్మే ఫల మభ్యుదయో మతః,
నివృత్తిసంజ్ఞికే ధర్మే ఫలం నిశ్రేయసం మతమ్.”

“ప్రవృత్తిరూపధర్మమువలన స్వర్గాదిపారలౌకికసుఖమును, పశుపుత్త్రవృష్ట్యన్నాదిలాభమును నివృత్తిరూపధర్మమువలన మోక్షమును సంభవించును” ఇ ట్లుభయలోకశ్రేయస్సాధన మగునది ధర్మము; ఇది యతీంద్రియము (చక్షురాదింద్రియాగోచరము.) ఇట్టిధర్మమును బోధించునది వేదము

"ప్రత్యక్షే ణానుమిత్యా వా య స్తూపాయో న బుధ్యతే,
ఏకం విదన్తి వేదేన తస్మా ద్వేదస్య వేదతా”

"ప్రత్యక్షానుమానప్రమాణములచే బోధింపఁబడనియుపాయము దేనిచేఁ దెలియఁబడునో దానికి వేద మనిపేరు." ఇట్టిమూలప్రమాణమగు వేదము పౌరుషేయమువలె భ్రమవిప్రలిప్సాదిదోషజుష్టముగాక యపౌరుషేయమును స్వతఃప్రమాణము నయి యనాదినిధనావిచ్ఛిన్నసంప్రదాయప్రవర్తమానము నయి యున్నది. "యః కల్పస్య కల్పపూర్వః" అనున్యాయము ననుసరించి యీసంసార మనాది. సర్వజ్ఞుం డగునీశ్వరుండు గతకల్పమందలి వేదము నీకల్పాదియందు స్మరించి "యో బ్రహ్మాణం విదధాతి పూర్వం యో వై వేదాంశ్చ ప్రహిణోతి తసె” అనుప్రమాణానురోధముగఁ బ్రథమజుఁ డగుచతుర్ముఖున కుపదేశించి నతఁడు మరీచ్యాదులకును, వారు తమశిష్యసంఘమునకును, నుపదేశింప నీరీతి నుపదేశపరంపరాప్రాప్త మయ్యె నని పూర్వమీమాంసకులసిద్ధాంతము. మఱికొందఱు శాస్త్రజ్ఞులు (నైయాయికులు) వేదము లీశ్వరప్రణీతము లందురు. "అస్య మహతో భూతస్య నిశ్వసిత మేత దృగ్వేదో యజుర్వేద స్సామవేదః" అనునది వారికిఁ బ్రమాణము.

ఇట్టి వేదము కర్మభాగ మనియు బ్రహ్మభాగ మనియు భాగద్వయాత్మకము. ఇందుఁ గర్మభాగము భగవదారాధన క్రమమును, బ్రహభాగము భగవత్స్వరూపరూపగుణవిభూతులను దెల్పుచున్నవి. ఇట్లు భగవత్ప్రతిపాక మగునీవేదము సంసారిచేతనులకు దత్త్వజ్ఞానము నొదవించుటయందు ముఖ్యసాధనము. తత్త్వజ్ఞాన మనఁగా; సర్వస్మాత్పరుఁ డైనశ్రీమన్నారాయణునకు సర్వప్రకారములఁ బరతంత్రము లగునీయాత్మలకు స్వరూపానురూపపురుషార్థ మగుభగవత్ప్రాప్తిని నిరోధించు ననాదికర్మసంబంధమును నివర్తింపఁ జేయునుపాయము. ఇది యర్థపంచకజ్ఞానమూలము. అర్థపంచకజ్ఞాన మనఁగా: స్వస్వరూప పరస్వరూప పురుషార్థస్వరూ పోపాయస్వరూప విరోధిస్వరూపముల యథార్థముగ నెఱుంగుట. వీనిలో స్వస్వరూప మాత్మస్వరూపము. (ఆత్మలక్షణ మిట్టిదని యెఱుంగుట. ) పరస్వరూప మీశ్వరస్వరూపము. పురుషార్థస్వరూపము మోక్షలక్షణము. ఉపాయస్వరూపము కర్మజ్ఞానభక్తిప్రపత్తిలక్షణము. విరోధిస్వరూపము భగవత్ప్రాప్తిప్రతిబంధకీభూతానాదికర్మబంధము ఇ ట్లర్థపంచకజ్ఞానపూర్వకముగఁ బరతత్త్వమగు శ్రీమన్నారాయణుని పాదారవిందములయందు నన్యస్తాత్మరక్షణభరుండై యతని కత్యర్థప్రియుఁడై మెలఁగుటయే మోక్షసాధనములలో మౌళీభూత మని సర్వవేదాంతతాత్పర్యము.

అనంతశాఖాంచితచతుర్దశవిద్యాస్థానోపబృంహిత మై దుర్జ్ఞేయార్ధప్రతిపాదక మగు వేదమును గూలంకషముగ జదివినఁ గాని పరబ్రహ్మతత్త్వనిర్ణయసామర్థ్యముఁ దత్త్వజ్ఞానముఁ గలుగదనియు, రాఁబోవుకలియుగమునందలిజను లల్పాయువులు, రోగపీడితులు నగుటచే నిట్టిదుర్ఘటజ్ఞానమును సంపాదింపఁజాల రనియు నూహించి సకలభూతానుకంపాసంపన్నచిత్తులుఁ, బరావరతత్త్వయాధాత్మ్యవిదులు, దేవతాపారమ్యవేత్తలు నగుపరాశరవ్యాసవాల్మీకాది మహర్షులు “ఇతిహాసపురా పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/6 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/7 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/8 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/9 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/10 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/11 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/12 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/13 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/14 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/15 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/16 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/17 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/18 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/19 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/20 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/21 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/22 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/23 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/24 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/25 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/26 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/27 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/28 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/29 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/30 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/31 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/32 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/33 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/34 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/35 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/36 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/37 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/38 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/39 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/40 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/41 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/42 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/43 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/44 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/45 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/46 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/47 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/48 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/49 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/50 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/51 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/52 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/53 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/54 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/55 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/56 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/57 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/58 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/59 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/60 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/61 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/62 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/63 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/64 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/65 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/66 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/67 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/68 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/69 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/70 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/71 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/72 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/73 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/74 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/75 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/76 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/77 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/78 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/79 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/80 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/81 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/82 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/83 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/84 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/85 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/86 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/87 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/88 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/89 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/90 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/91 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/92 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/93 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/94 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/95 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/96 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/97 పుట:Gopinatha-Ramayanamu1.pdf/98 జం! వీ8క బుధనరుల కొళవిజ్ఞ ప్రీ

ఆర్యులారా! మొ క్రియమిత్రులు, నాంధ్ర భాహాభివృద్దికి6 జరకాలమునుండి పాటువడుచుండువా రిలో న్య గణ్య్రలునగు బ్రహ్మశీ,; వావిళ్ల. చేంకళుశ్వరులుగారు గోవీ నాథము 'వేంకటకవిశిరోమణివిరచిత మగునీయాం ధ్ర రామాయణమున ఫొళఠ యుపోబ్యాతము వ్రాయుమని కొంతకాలము క్రిందట నన్నుంబ్రోత్సాహము నేయంగా నాజుమోసముల క్రిందట నారంభించి నేంటికి ముగింపంగలిగతిన, శ్రీరామాయణ మునంటి మహానీయ్య్ర ంథముయొక్క_ . విశేషార్థములను సాకల్యముగా వివరించుట యెన్వరివ్లై న నళక్థము అందులో ముఖ్యముగా గోవిండదరాజీయ వ్యాఖ్యానము, తని న్లోకి మొదలగు గ్రురథములయ రదుం బ్రతిపాడింపంబడిన యర్థములభే స్వీకరించితిని గాని స్వాతం శ్రముగా నెద్దియ వ్రాయలేదు తుదను న్రాసీిసరామోయణ భుట్టముల యొక్క. పరిపహ్కారనులను బ్రహ్మశ్రీ, వావిళ్ల. రాముస్వామిశొద్ర్రిగారు సంస్కృత వాల్మీకి రా హమాయణమునకు వ్రాసీన సంస్కృతీ పోళ్తూతమునుండి తేనింగించినం గవా ముగా వ్రాసితిని, గుణపోవవిమర్శికు లగసబుథధజనులు నాయందు దయ'సేసి యందలి వోవములను విడనాడి గుణములను గ్రహింతుకుగావుత మని యొబ్లపుడును శ్రా్థిం చుచున్నాండను,

ఇట్లు, విన్నవించు బుధజనవిళేయుండుు

మేడేపల్లి వేంకటరమణాచార్యులు,

విజయనగరము ] శ్రీవిజయనగర మజోరాజనం పీళాంచ్లేయపాఠశాలా 26మే, 1916 సంస్కృృృతభా పూధ్యావకుందు.

  1. యాగము సేయుట, చెఱువులు త్రవ్వించుట మున్నగుపను లిష్టాపూర్తకర్మలు